Går det att digitalisera det mänskliga?

Kommer AI att ersätta människor?

AI, eller artificiell intelligens är en teknologi som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Många tror att det kommer att förändra vårt sätt att leva och arbeta på ett fundamentalt sätt. Men vad innebär det egentligen för mänskligheten och vår framtid? 

De senaste åren har det pratats mycket om att AI hotar våra jobb – inte bara de med "enkla" rutinuppgifter, utan även de mera kvalificerade yrkena som kräver analytisk förmåga och/eller kreativitet. Enligt vissa är automatiseringens och robotiseringens genombrott bara en tidsfråga och i princip allt på sikt kommer kunna automatiseras. Allt medan andra argumenterar för att vi människor bär på något som aldrig komma att gå att ersätta med AI och robotar. De menar att i en värld där mycket digitaliseras så ökar värdet på det som inte går att digitalisera, dvs. den mänskliga faktorn, det kreativa och emotionella lagret. 

År 2023 vet vi att AI har börjat producera musik, konst och innehåll som inte helt enkelt går att särskilja från innehåll som är producerat av människor. November 2022 lanserades ChatGPT som är den första AI som kan skriva längre texter som resonerande uppsatser, dikter och hjälpa programmerare med att lösa kodningsproblem med snabba lösningsförslag. Första paragrefen i denna artikel är skrivet av ChatGPT.

Vilka är då de mänskliga och icke-ersättningsbara egenskaperna? Vår uppfattning av detta är något som har uppgraderats med tiden. För ett tag sedan trodde vi inte att AI skulle kunna producera kreativt författad text, och idag finns smarta AI-motorer som producerar text av högre kvalitet. Översättningsmotorer blir smartare för varje dag som går och det dröjer nog inte länge innan de kommer att ersätta behovet av att lära sig ett helt språk för att kunna kommunicera med andra människor. 

Inom försäljning påbörjades trenden med automatisering för mer än 10 år sedan.  Med hjälp av CRM- och Marketing Automation-lösningar kan vi automatisera det som är repetitivt, låta datorn hantera stora mängder data och informera oss när det behövs ett mänskligt handtag eller ett personligt bemötande. Säljarens roll blir att skapa förtroende och bygga relationer medan de digitala lösningarna hanterar det tråkiga och repetitiva. Vi är dock knappt där. Dagens CRM- och Marketing Automation-lösningar är beroende av och förlitar sig på den data som vi människor matar in i systemen för att kunna ge oss insikter och effektivisera sälj- och marknadsarbetet. Men har vi nått gränsen för utvecklingen?

‍

Är vi säkra att vi inte kan automatisera datainmatningen eller de relations- och förtroendebyggande delarna av försäljningen? Går det säkert att säga att det alltid kommer finnas behov av ett personligt bemötande då det i slutändan är individer som köper tjänster? 

Det finns en intressant anekdot i Hararis "Homo Deus" om musikprofessorn David Cope. Efter 7 års forskning och utveckling producerade hans kontroversiella EMI-program (Experiment in Musical Intelligence) 5 000 koraler i Bach-stil på en enda dag. Efter att ha blivit utmanad av en annan musikprofessor arrangerade Cope en lyssningssession där de AI-generade verken spelades upp tillsammans med  Bach och Larson; en modern kompositör. Detta för att se om deltagarna kunde särskilja vem som komponerat vilket verk. Slutresultatet chockade alla:

“På det bestämda datumet samlades hundratals föreläsare, studenter och musikfans i University of Oregons konsertsal. I slutet av sessionen genomfördes en omröstning. Resultatet? Publiken trodde att EMI:s verk var äkta Bach, att Bachs verk komponerades av Larson och att Larsons verk var producerat av en dator.”

Hararis ‘Homo Deus’ P.324

‍

Så, går det att lämna över även det kreativa arbetet till AI? Om det går att skapa kreativt innehåll, går det även att lämna uppgifter såsom att bygga relationer och förtroende till dessa smarta skapelser?

Om vi tittar tillbaka på hur vi resonerade kring dessa saker för knappt 10 år sen och sedan ser på utvecklingen som har skett på så pass kort tid, blir det allt mer tydligt att automatiseringens och robotiseringens genomslag är en tidsfråga. Vissa uppgifter är något enklare att robotisera, medan andra kommer att ta något längre tid och kräver mera avancerade algoritmer. Men varje gång vi installerar en applikation och ger systemet tillåtelse att samla och analysera vår data, matar vi algoritmer med värdefull data om hur vi fungerar, hur vi tänker och vad som behövs för att imitera oss. På sikt kommer tjänster köpas av AI och då blir vikten av personkemi och relationen mellan köpare och säljare helt irrelevant. 

Vad ska man göra i en sådan framtid? 

Ska vi hålla oss relevanta i en digital värld som styrs av AI, så måste vi utbilda oss och säkerställa att vår kunskap och data fortsatt är relevant. Det är också viktigt att ha i åtanke att vi lever i en avgörande era. Vi har ett stort ansvar kring hur vi formar AIs påverkan på våra liv och mänsklighetens framtid.

Som Steven Hawkings någon gång sa: 

“Success in creating effective AI, could be the biggest event in the history of our civilization. Or the worst. We just don’t know. So we cannot know if we will be infinitely helped by AI, or ignored by it and side-lined, or conceivably destroyed by it. Unless we learn how to prepare for, and avoid, the potential risks, AI could be the worst event in the history of our civilization. It brings dangers, like powerful autonomous weapons, or new ways for the few to oppress the many. It could bring great disruption to our economy.”